Återsåg i går den drygt 50 år gamla filmen "Ratata eller The Staffan Stolle story" med Povel Ramel och Martin Ljung i huvudrollerna tillsammans med Yvonne Lombard, Gunver Bergqvist och Hasse Ekman, som också regiserade filmen. Povel hade där, på ett lysande och mycket komiskt sätt, lyckats väva in scener som alluderade till andra filmer i olika genrer. Det var på filmspråk lika skickligt som hans senare musikaliska pastischer av Bellman och Birger Sjöberg m.fl.
I början är det mycket Bergman, Sommarnattens leende, med utsökta detaljer; festen med det gamla vinet, skjutövningen, duellskrytet. Så småningom dyker den gamla deckarklassikern Rififi upp och ger titeln Ratata en ytterligare förklaring. Och vad kul att se de stora dramatenaktörerna George Rydeberg och Ingvar Kjellson göra utsökt roliga birollsfigurer som spansktalande slipprig barägare och gangster med nervryckningar, från någon gammal film om strandsatta sjömän. Nu har jag den sparad på band. Den tål att ses om.
Du verkar som en klok man. Jag vill hänvisa till mitt senaste inlägg och undrar om du har några bra boktips?
SvaraRadera