Det är en något märklig känsla, att komma till en spelning som man blivit inlejd för och finna, att programmet inte har marknadsförts annat än muntligen till dem som råkat närvara. Ingen affisch varken utåt eller inåt, ingen anteckning på anslagstavlan utan endast i en anteckningsbok, som ett par personer har tillgång till. Om det sen inte heller finns någon fast programtid, när folk kan vänta sig att bli underhållna, då är liksom loppet kört i förväg. Detta var vad jag råkade ut för i går. Fem minuter innan jag normalt sett sett skulle ha packat ihop kom de första två, helt ovetande om att det skulle ha varit musik där för en timma sen.
Den programansvariga personen fanns också på plats, för att ta del av programmet, men menade sig inte ha något ansvar för marknadsföringen eller snarare bristen på marknadsföring. Jag gjorde sedan ett kortare program på övertid för fem närvarande personer, varav två personal och en ansvarig från TioHundra. Frågan är, om kommunala medel skall användas på det sättet? Det blir också lite svårt att få glöd i programmet, när man först fått vänta en timme i ovisshet om det över huvud taget skulle komma någon. När jag höll på att packa ihop anlände flera personer, som inte känt till att där skulle vara musik. De hade inte varit där på ett tag och alltså inte nåtts av några muntliga meddelanden. Det hela kändes mycket snopet.
En kulturell mångsysslare som reflekterar över aktuella händelser i tillvaron, personligt, politiskt, film, TV och musik, samt publicerar egna bilder. Till verksamheten hör Musik, Konst och Foto. Copyright på bilder tillhör författaren, om icke annat angives.
fredag 30 april 2010
Musik utan publik
Herr padda
Vid dagens cykeltur till affären mötte jag herr padda, som var ute på promenad på den knaggliga vägbanan. Som goda flanörer stannade vi och pratades vid en stund. Han var dock rätt fåmäld om vart han var på väg. Det tycktes mig långt till närmsta vattendrag, så han hade nog en rejäl vandring framför sig.
onsdag 28 april 2010
Möte med Lo
Jag har ju sagt det förut. Jag åker den lilla vägen, därför att där händer alltid något. Nu var jag på väg från Norrtälje, när plötsligt ett djur skuttade framför mig på vägen, med en gångart jag inte kände igen. Sen såg jag den svarta svansstumpen och örontofsarna som stack upp och insåg, att det var ett lodjur. Jag hann stanna bilen och få fram kameran, medan det hoppade över diket och skuttade mot skogen. Men jag hann bara få med det som syns ovan, när det försvann in bland snåren. Det är kanske den sämsta bilden av ett lodjur som har publicerats, men det var första gången jag träffade på ett i vilt tillstånd, så det måste ju dokumenteras. Inte undra på att byn intill heter Loskälva.
tisdag 27 april 2010
Den välsignade veden
Påfågelögat på skillan
Vedhanteringen är inte bara årets återkommande motionsapparat. Den rymmer så mycket mera. Först skedet då man röjer och snyggar till en tidigare snårig och igenvuxen plats, så att solen når ned och allt ser ljusare ut och får mer färg. Sedan det skedet jag är mitt inne i nu, då allt skall kapas upp, då krokiga bångar förvandlas till hanterbara knubbar eller spintved och sen klyvningen. Nu när man kan göra detta tämligen bekvämt med maskin hinner man under tiden bearbeta mycket i skallen.
Sen tar man sig en paus för kaffe och skjortbyte och hinner betrakta, vad som för övrigt rör sig i trädgården. De torra pinnarna kör jag in direkt, resten skall travas ute för soltorkning. I år är vi sena med allt, så det vill till att det blir sol i sommar. Jag har fortfarande snö under den hemkörda vedhögen. När sen allt är inkört till hösten, känns det bra att kunna tända en brasa när kylan knäpper till igen. Men just nu är det bara att gno på, så allt kommer på tork.
måndag 26 april 2010
Det sjunger om kapen
Vårsång
Det sjunger alltid när det är vår
det sjunger som först när isen går
det sjunger när kapen på vedbacken står
det sjunger små fåglar i alla snår
det sjunger vid brasan en vårsångarkår
de sjunger om vintern som har varit svår
När inga vårsånger mer återstår
då är det sommar, så vitt vi förstår.
I dag har jag kört hem veden och satt fart på vedkapen och det är så skönt när man kommit igång.
Jag väntar vid min mila...
En gammal kolbotten från tiden då milorna restes i skogarna runt bruket. Strax intill finns resterna utav kolarkojans eldstad. Där har stekpannan och kaffepannan samsats om utrymmet och brasan värmt under kulna kvällar.
söndag 25 april 2010
Ut i skogen ska vi gå...
Lissmårdsjön
Skogsexkrsion med RNF till Lissmårdsjön norr om Edsbro för att söka Bombmurklor, det var lördagförmiddagens äventyr. En murkla fann vi och dom är verkligen inte lätta att upptäcka, så det var stort det för de mykologiskt intresserad. Själv fascinerades jag lika mycket av kulturlämningar, som en gammal kolbotten, där resterna av kolarkojans eldstad finns kvar intill. Plötsligen var det lätt att förställa sig kolarlivet där långt borta i skogen.
Bombmurkla i mossan i gammal granskog. Även andra signalarter söktes på gamla trädstammar.
Efter ett par timmars travande i oländig terräng smakar det bra med kaffe vid strandkanten.
fredag 23 april 2010
A tribute to Billie Holiday
"Så ska det låta" bjöd i kväll på ett lite annorlunda sound, och det svarade framför allt Pauline för. När den lilla damen drar igång en gammal jazzlåt från trettiotalet, då blir likheterna väldigt anslående. Om någon mer film skall spelas in om Billie Holiday, då borde hon vara given i den rollen.
Pauline i "Så ska det låta".
Vårfåglar m m
Sångsvanparet rastar på väg norrut
Tar jag den smala och krokiga vägen förbi Kristineholm och Lohärad när jag skall till Norrtälje, ser jag nästan alltid något som fångar ögat lite extra. I dag fick det bli sångsvanparet mot den blekt vårliga färgskalan i bakgrunden. Men jag såg också en vessla, som snabt pilade över vägen och försvann i gräset, en ögonblicksiakttagelse som inte gick att fånga i kameran.
Efter röjningspasset ute blev jag sittande med kaffekoppen framför TVn och lyckades pricka in repriserna på säväl "Landet runt" som "Mitt i naturen". Där var en rolig återblick på trettio års program med en del fantastiska tittarfilmer. Femtontusen filmer lär ha lämnats in under de trettio åren. Vi fick också återse den käre Jan Danielsson, som kunde göra de mest fantastiska betraktelser över minsta detalj i naturen. Saknar hans trygga, erfarna stämma.
Landet runt bjöd bland annat på ett trevligt reportage om Evert Taubes visa "Himlajord", som har sin bakgrund på en plantage i Australien, som fortfarande finns kvar.
torsdag 22 april 2010
Återfall
Ja, det gäller vintern alltså. Hemfärden från körövningen i går kväll skedde med sommardäck på snömoddig väg, så det gick i måttlig fart. I dag är marken åter täckt av snö och inget blir gjort utomhus. Vedhögen får ligga kvar och vänta ett tag till på att bli hemkörd, för annars blir jag fast på vedbacken med bilen. Ständiga överväganden. Dagen får ägnas åt musikövning och administration, så man är fri att gå ut när solen kommer åter.
tisdag 20 april 2010
Premiärturen
En riktigt fin vårkväll manade till premiärtur på cykeln. Jag behövde ha hem lite från affären och kombinerade det med ett ljudtest vid masugnen och en tur bort till fälten strax bortom. Där betade rådjuren fridfullt i kvällssolen och brydde sig föga om mig på min cykel.
Efter en stund flyttade dom sig lite närmare den trygga skogskanten.
Återvinningscentralen
Ett besök på återvinningscentralen är alltid upplyftande, denna plats där vi kan avbörda oss vårt överflöd, som inte längre går att använda. Dit kommer bil efter bil, de flesta med släp, fyllda av allehanda bråte. Ur kliver män och kvinnor med bestämda miner och observant blick. Var sak skall till sin specilella kontainer och det gäller att hitta rätt. Jag tror inte det finns någon annan plats, där det jobbas så koncentrerat och med sådant allvar, snabbt och effktivt, och det gäller att kunna backa med släp, så man kommer så nära intill som möjligt. Helst vill man ju heller inte, att någon annan skall hinna se, vad bråte man haft i sin ägo och allra helst vill man inte träffa några bekanta just där. Lasten skall tömmas fortast möjligt och sen far man därifrån med en oerhörd lättnad i sinnet.
Ledarskap på apstadiet
Som ledare har vi människor mycket att lära av chimpanserna, har jag just förstått. Såg i Go´morronprogrammet i dag ett inslag om en ny intressant bok, som heter: "Ledarskap på apstadiet" och som handlar om vikten av bekräftelse och att bli sedd, att själva närvaron i gruppen bekräftas lika mycket som vad man har åstadkommit.
Man har studerat chimpansernas flockledare och funnit, att dom fungerar bättre än de flesta företagsledare i dag. Det gäller att med jämna mellanrum gnugga kind och säga: "Uh,uh uh!" till varandra för att alla skall känna sig väl till mods, för då presterar man bättre, på den nivå man är. Fikarasterna är därför oerhört viktiga. De håller man nu på att ta bort på många företag för att effektivisera, men det kommer att få motsatt effekt. Hur dum får man vara?
måndag 19 april 2010
Naturens krafter
Jag har ägnat en stor del av eftermiddagen åt att plocka ihop allt glassplitter i och utanför växthuset, sedan taket brustit av snötyngden. Vad lär man sig av det? Läste sedan en bra artikel i AB om "Den goda katastrofen", vulkanutbrottet på Island, som ingen kan styra över och som sätter flygtrafiken ur spel, men samtidigt inte har dödat en massa människor. Volfgang Hansson, som skrivit artikeln, menar att detta får oss att börja tänka i nya banor och sätter fart på kreativiteteten. Vi kan helt enkelt inte förlita oss på, att ett kommunikationsmedel skall fixa allt utan måste ha flera alternativa lösningar att ta till. Det var en bra tanke, så det skall bli intressant att se, vad som kommer ut av detta. Själv skall jag köpa tjockare glas till taket, så snart sig göra låter.
Fascinerande färd
Översvämmade fält i Länna
Det är spännade att färdas genom landskapet just nu, när det har omdanats av vårfloden. Plötsligt kan man se gamla farleder återuppstå, där man mycket väl åter skulle kunna ta sig fram med båt och många sänkor har åter blivit sjöar, där sjöfågeln tacksamt landar. Någon större tillgång på fisk lär det väl inte vara, men kanske mycket annat ätbart lösgörs av vattenmassorna.
söndag 18 april 2010
Besök från rymden?
Jag var till en närliggande stad på förmiddagen i angeläget ärende. På hemväg när jag tittar i backspegeln upptäcker jag att jag fått sällskap av någon märklig figur, som håller koll på mig under hela resan. Sen hoppade han ur och försvann ut i skogen.
fredag 16 april 2010
Bättre än väntat
Solglitter i Vallentunasjön
I dag var en sådan dag. En knölig renoveringsuppgift gick lättare än jag trott. Vädret sken upp och jag fick en hel del gjort med veden och hann även i kväll städa undan snöskyfflar och vinterns åkdon. Snön håller äntligen på att lämna tomten, så att jag kommer åt att göra vad som behövs. Och nu stundar helgen.
onsdag 14 april 2010
Mina damer och herrar - Det är vår!
Gråsparven har intagit talarstolen och förkunnar med stor intensitet, att våren är kommen.
Isen har släppt greppet över sjön och solen glittrar i vattnet.
Kärleken blommar.
tisdag 13 april 2010
Sigtuna nästa
I morgon kväll är nästa tillfälle för mitt program: "De´va´ en Taube, en Vreeswijk och Bellman..." och det blir i Borgmästargåren i Sigtuna, en plats som jag inte uppträtt på tidigare. Det skall bli spännande att möta en ny publik. Sen blir det Rimbo i slutet av månaden och då är man ju nästan på hemmaplan.
måndag 12 april 2010
Mötet med Maria
Statistföreningen hade i kväll bjudit in skådespelerskan Maria Lundqvist till ett möte. Det blev en helt improviserad afton, där vi fick ställa frågor och Maria generöst berättade om och analyserade sitt arbete ur många olika aspekter, om skillnaden att agera i komedi eller drama. Maria tyckte, att det absolut var svårare att göra en komisk roll, för där förväntar sig folk att bli underhållna. Ett drama är ett drama, mer eller mindre upphetsande. Man går inte därifrån och är sur, för att man inte har fått gråta tillräckligt. Det kändes som att det blev ett varmt möte, där även känsliga saker berördes och Maria deklamerade som avslutning Kent Anderssons fina dikt "Vingen".
söndag 11 april 2010
Avskuren från verkligheten eller mitt i den
Just hemkomen från två dagars körinternat läser man i bladet om katastrofen för Polens folk, som vi inte hört ett dugg om i vår lilla värld utan TV, radio och tidningar. Vi har ägnat oss åt sjungande och socialt umgänge på bästa nivå med mycket musik, skratt, samtal och gott för magen. På detta kan man se med olika ögon, men jag föredrar att se det som att vi har varit mitt i verkligheten, fullt närvarande. Grunden har lagts för en konsert, som kommer att äga rum först efter sommaren. Men då skall det sitta bra och då har vi inte så lång tid på oss efter semestrar och andra utflykter. Därför måste man ibland avskärma sig från vad som händer i omvärlden. Det mesta kan man i alla fall inte göra något åt.
fredag 9 april 2010
Med färg och pensel
När ett envist gråväder lägrade sig över nejden beslöt jag att återkalla ljuset i en målning. Så nu doftar rummet terpentin igen och tiden förflöt snabbt under arbetets gång. Till kvällen lär det bli lite TV och en del låtspel på två fioler, varav jag håller i den ena. Och så var den arbetsveckan förgången.
torsdag 8 april 2010
Låt inte lura er
Om ni har för avsikt att anlita något IT-företag för att t.ex. göra en hemsida, så passa er noga. Deras försäljare är väldigt vältaliga och snor sig med termer som man inte riktigt förstår, fast man tror att man hänger med. Sen gör man ett avtal och det är då man måste kolla väldigt noga vad som står där. Det kan t.ex. stå, att om inte avtalet sagts upp via rekommenderat brev senast tre månader innan avtalets slut, så förlängs det med automatik till två år. Är det då ett relativt dyrt avtal, så ka man ju sitta där och betala tusenlappar i onödan. Jag sade upp mitt avtal i god tid, men det har ändå behövts juristhjälp för att få dom att förstå det.
Vedhögen växer
Äntligen går det att komma åt lite röjning, så att veden kommer hem. Så här dags brukar man ha börjat kapa, men än täcker snötäcket hela vedbacken. Ett tecken på att det ändå finns hopp hittade jag i drivans kant.
tisdag 6 april 2010
Visor på Mosebacke
Gårkvällen var vi en liten skara som letat oss till Mosebackeetablissemanget på Söder, där det var ett program om och med visor. Tomas Edström, Monica Nielsen och Pelle Törner turades om att sjunga, berätta och deklamera och Jan-Eric Bumba lirade bas till. det blev ett mycket finstämt och innerligt program, där framför allt Pelle Törners Taubetolkningar grep tag i en. Han har förmåga att variera både rösten och gitarrackompanjemanget så intresset hålls vid liv även i långa ballader med många verser. Monica Nielsen kan ju också tolka texter så det blir fängslande. Programmet hade varit värd en större publik.
Ruskig naturfilm i kväll
Tidigt i går morse kunde man sitta och bara njuta av flera trevliga naturfilmer från Norsk TV. Där hade bland annat en naturfilmare och filmade sig själv, när han stod och småsnackade med en ung älgtjur i flera timmar och slutligen höll på att få den med sig hem på kvällen.
Något liknande man mycket ruskigare kan ni se sent i kväll, när dokumentären "Grizzly man" visas. Björnälskaren Timothy Treadwell var som besatt av att vistas bland grizzlybjörnarna i Alaska och kom dem mycket nära. Men det hela slutade med att han och fästmön blev uppätna. Just det får man ju inte se, men däremot en massa fantastiska filmsekvenser ur hans egna filmer, där han gjorde precis som älgfilmaren. Han ställde upp kameran på stativ och rörde sig sen framför den tillsammans med björnarna. Det gick bra 12 somrar, så länge han var ensam, så det var kanske det som var missataget, att han ville involvera fästmön i projektet den trettonde. Snacka om olyckstal.
söndag 4 april 2010
En trevlig påsk
En osedvanligt trevlig påsk så här långt med mänskliga, varma möten, familjeumgänge, musik och god mat. Vi har även kommit oss ut i solen och sett och hört lite vårfåglar. Men ännu ligger snön nära halvmetern tjock på tomten. De höga skuggande träden på sydsidan gör, att jag bor på en vit fläck på kartan, när det blivit snöfritt i backarna omkring.
Tove på vårpromenad