Såg reprisen i går kväll, ett porträtt av skådespelaren Johan Rabeus. Jag såg när det gick första gången också men hade lika stor behållning nu. Vilken lirare, vilken aktör i ordets bästa mening, vilken språkbegåvning och textbehandlare. Det fick mig att längta än mer tillbaka till teatervärlden.
Fick för mig att ringa en av de scenografer jag arbetade åt för fyrtio år sedan som ung scensnickare, Akke Nordwall. Han är bliven pensionär och kom naturligtvis inte ihåg mig, men det blev ändå ett långt trevligt samtal om teaterns utveckling under åren som gått och en resumé av vad vi sysslat med. Eventuellt kommer vi att ses i stan. Han hade ju tid. Jag har i min ägo ett dedicerat stycke av en fond vi gjorde tillsammans och ett fint intyg som han skrev när jag slutade för att söka till Konstfack. Ska bli roligt att se om han känner igen det.
En bit av fonden till Viet Rock från 1967
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar