Man diskuterar bostadspolitik i morgonnyheterna och framhåller
pensionärerna benägenhet att vilja bo kvar i sina villor som ett skäl
till bostadsbristen för yngre människor. Man bortser då helt ifrån den
mänskliga aspekten, att man kanske helt enkelt trivs bäst i den miljön
man valt för sitt boende, där man också har utrymme att ta emot sina
närmaste, istället för att knökas ihop i en mindre lägenhet långt från
den omgivning man gillar.
Enligt mitt sätt att se det, utifrån vissa
fältstudier, är det ett mycket större problem, att vi har så otroligt
många ensamboende i den yngre generationen, att det moderna samhället är
så beskaffat att människor inte träffas på ett naturligt sätt och
finner en partner att flytta ihop med. Skulle man lyckas para ihop
hälften av dem så skulle det plötsligen finnas en mängd tomma lägenheter
för andra att flytta in i. Det behöver satsas mer på mötesplatser i
alla bostadsområden där man kan ses under enkla former med dans och
musik. Återupprätta folkparkerna!
