Lördagskvällen bjöd på en enastående musikupplevelse med den avslutande fyrvererikonserten i Dalhalla. Jag är egentligen lycklig som ett barn att ha fått uppleva detta, för det var storslaget på alla sätt. Bara att komma ned i denna jättegryta i berget, där arenan är bygd är mäktigt. Att sen få uppleva en konsert som rymde allt man kan önska, fantastiska musikverk, musikalisk humor, fantasifulla scenlösningar, absolut tystnad och koncentartion, värme (i den kalla kvällen) och ett storslaget fyrverkeri som utlöstes i takt med musiken. Dom som bjöd på detta var manskören Orphei Drängar under Robert Sunds ledning, gitarristen Erik Borelius med bandet Perfect Partners och den mångbegåvade sångerskan och komikern Maria Möller.
Vi åket dit, en busslast körsångare från Roslagen och fick oss, tillsammans med fyratusen andra, en upplevelse vi sent kommer att glömma. Bara en sådan idé, som att just på den här platsen låta drängarna efter pausen komma nedvandrande från alla håll iklädda hjälmar och arbetskläder och sjungandes "Hej hå, hej hå, vi till vår gruva gå" som ur Snövit och dom sjuttio dvärgarna, för att sedan övergå till ett slagverksnummer spelat på spadar, hjälmar, soptunnor och vad annat som fann still hands. De bjöd också på finstämda verk av bl.a. Sven David Sandström och en estnisk tonsättare, som jag just nu tappat namnet på.
Erik Borelius var en för mig helt ny bekantskap, en suverän musiker med ett fantastiskt band, som inte bara spelade själva utan även kompade Maria Möller och kören.
Maria Möllers imitationer är oerhört träffsäkra och roliga, med ett lustmord på Carola som höjdpunkt. Dessutom sjunger hon fantastiskt, vare sig hon gör det i andras förklädnad eller som sig själv i några fullödiga nummer.
Till dem som inte besökt Dalhalla kan jag bara säga, gör det nästa sommar. I år är det som sagt för sent. Finalkvällen var magnifik.
Den fantastiska arenan
Orphei Drängar i traditionell mundering
Erik Borelius och Perfect Partners
Fantastiska Maria Möller
Med fyra tusen tända ljus och knäpptyst publik kunde man höra den svagaste sångnyans i den väldiga arenan. En fantastisk akustisk upplevelse.
HejJag kan tänka mig att det var mäktigt!Jag gilar också Maria Möller.:)
SvaraRaderaErik är onekligen en av det här landets bäst bevarade hemligheter. En fantastisk gitarrist och även kompositör + sångare som jag lyssnat på sedan 1986!Kolla in honom på www.eri-borelius.com eller www.myspace.com/erikborelius:-) Håkan
SvaraRaderaHärligt Birger, jag delar din upplevelse tillsammans med mina vänner. Vi satt på rad 11 direkt höger om mitten. När jag fotade uppåt i ljushavet och hörde OD så kom jag på mig sjäv med att fysiskt ha tappat hakan. När Erik tog över och annonserade sin Nothern Lights så kom nästa upplevelse! Karlavagnen hade parkerat på krönet av Dalhalla sett därifrån vi satt. Magnifikt!Själv har jag haft en dust med Dala Tidningars recensent som skrev om fredagskonserten. Läs själv hur hon sågar Erik Borelius och Perfect Partners.http://www.dalarnasti...
SvaraRaderaKlart regnet kan ha stört hennes möjlighet att ta in vad som bjöds och hon hade kanske glömt extratröjan och långkalsongerna hemma så hon frös, men som jag hörde från annat hade det varit en fantastisk konsert den kvällen också. Men vi hade en sagolik tur, för på natten efter "vår" konsert regnade det igen.
SvaraRadera