Förberedelser

Nu har jag äntligen kommit mig för att tillverka ett litet ställ för vår nya medhörning, så vi får den riktad snett uppåt. Det blev akut nu, eftersom vi skall spela i kväll i kyrkan. Har lastat ljudanläggningen, så man inte behöver fundera på det sen. Återstår att dra igenom programmet en gång till innan jag packar ned gitarren och textmappen.
  I sådanan här sammanhang har vi alltid vårt vackra, vita notställ med oss för texter och harmonier. Det skäms jag inte för. Grejorna skall i princip sitta i skallen, för att man skall kunna göra något av dom, men man kan behöva slänga ett getöga ibland. Det gör även de helproffessionella, har jag sett på TV, på väl maskerade notställ eller i monitorer.
  Någon har sagt mig, att om man skall var helt säker på att man kan allt utantill, skall det sitta till 200 %. Då skall det inte spela någon roll vad som händer bredvid som kan distrahera. Det farligaste för en artist under ett framträdande är, att börja "tänka bredvid".
Att t.ex. inregistrera någon speciell person i publiken, som man kanske har en konstig relation till. Sådant har hänt mig.
  En gång tappade jag rösten nästan helt före ett framträdande, när jag såg en speciell person i lokalen. Snacka om energitjuv. På något sätt lyckades jag ändå genomföra mitt nummer och den hesa rösten blev en sorts extra poäng till texten, så jag fick mycket applåder. Det kändes som en seger över "monstret" i lokalen och jag bär med mig den upplevelsen som en bra erfarenhet. I dag har jag inga sådana farhågor, men kyrkorummet som spelplats känner jag mig inte riktigt bekväm med.  Den stora frågan är dock om det kommer några dit?