Vi reste genom ett fantastiskt landskap. Detta är Sverige. Mil efter mil av ödemarker, i mänsklig bemärkelse. Utspridda små samhällen, till synes levande på nåder men med plats för så oändligt många fler människor.
Kanske kommer dom en dag, då klimatförändringen har tvingat ännu fler människor på flykt, inte undan krig utan undan vattenmassorna, som kommer att dränka många kusttrakter. Då kommer människorna att dra sig mot höjderna och då kommer det att bli förbud mot att bebygga landets bästa åkerjordar på slättlanden. Den marken kommer att behövas för att försörja en växande befolkning.
Under tiden gäller det att få samhällena i Norrland att överleva. Ett sätt är att få fler turister att finna dom vackra vägarna i Norrland. Där finns Silvervägen, Blå vägen, Sagavägen och Indalsleden, vägar som följer de stora älvarnas dalgångar med fantastiska vyer. Men i Sverige har man dålig känsla för vad som krävs av ett turistland.
En första sak vore att skapa atraktiva rastplatser och röja skogen nedanför så att man kan se utsikten och landskapets skönhet. Vi färdades längs Ångermanälven och Indalsälven och bara på ett fåtal platser var detta möjligt, trots att man anade att bakom trädridån fanns något man ville se. Kan Sveriges Turistråd göra något åt detta? Det skulle ge många arbetstillfällen i Norrland.
En risig vy från Indalsälvens dalgång
Likaså måste svensken lära sig vad service är. Vi reste 70 mil söderut från Vilhelmina på påskaftonen utan att kunna få en riktig kopp kaffe med bröd till. De få matställen som var öppna drevs av invandrare, all heder åt dom. Utan dom hade vi inte fått någon mat heller på resan, men dom har inte känsla för svenka konditorivaror. När vi hade 20 mil kvar tyckte vi det var lika bra att fortsätta hem och brygga vårtkaffe själva.
En detalj i detta sammanhang är hur man skyltar. Längs vägen vi åkte fanns otaliga skyltar med kaffekoppar eller korslagda knivar och gafflar, som inte hade någon täckning i verkligheten. Allt var igenbommat. Varför sitter skyltarna där då, om det bara är öppet under en viss säsong? På något ställe fanns till och med en stor röd skylt utåt vägen med budskapet: "Öppet alla dagar!" Lik förbannat var det stängt. Sådant är turistlandet Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar