Sömnlös

I vargtimmen väcks jag med cirkus i skallen

och löser all världens problem.

Jag tror att man gett mig de svåraste fallen

i världsalltets levnadssystem.

Hur blir det med jobben, som man blivit lovad,

när man just fyllt sextio bast?

Det hjälper ju föga att man är begåvad,

om åren ens läggs en till last.

 

I nattmörkret möter jag en supertanker

och fastnar i dess oljespill,

och huset jag bor i har stora skavanker,

som jag borde ha rättat till.

De värsta bekymren, som man kan upphåsa,

de föll givetvis på min lott.

Nu går jag på muggen och tömmer min blåsa

och sedan så somnar jag gott.