Papegojan

Papegojor kan ju ställa till det...
Jag hörde en historia som var så här:
Det skulle firas tioårig bröllopsdag och Gustav fick idén att uppvakta sin fru med en papegoja, för det hade hon länge önskat sig. Gustav gick till zooaffären och fastnade för en väldigt grann fågel och den kunde dessutom tala, enligt expediten. Men han ansåg samtidigt att han borde upplysa om, att papegojans tidigare ägare hade varit bordellmamma.
"Ja, men det kan inte spela någon  roll", sa Gustav, fick en huv över buren och åkte hem med gojan.
Nästa morgon ställde han fram buren med huven över, gav sin fru en kram och bad henne ta av huven. Och där satt den granna papegojan och blinkade mot ljuset och såg sig omkring. Så harklade den sig och började tala: "Oj! - Nya lokaler!" Så spanade den in frun: "Oj! Ny personal!" Och sen tittaden plirögt på Gustav och sa: "Tjänare Gustav!"

Troll jag mött

Den här gumman mötte jag tidigt i våras på väg från Fansjön


Den här fulingen bor jag granne med. Han finns i skogen alldeles intill huset.

          
           Den här lilla gumman träffade jag 1998.
           Hon bor i huset där jag bor.

Återblick

Åren gick
det ena gav det andra.
Av det man tänkt
blev inte mycket av.
Så är det
att på denna jorden vandra.
En vacker dag
man vilar i en grav.

Morgonpromenaden

Stegen ställdes till Fansjön. Återkommer dit med jämna mellanrum. Sceneriet har ju alltid ändrat sig, speciellt vår och höst.

Nu låg sjön blank och allt speglade sig i vattenytan.

Naturen runt den här ändan av sjön är vresig, inte lätt att gå i med värkande muskler. Jag går och funderar på vem jag skulle ringa om jag föll och bröt mig, och vips ligger jag där efter ett snedsteg på en av alla rötter som sticker upp. Jag bröt mig inte, men det ömmade i vristerna. Passade på att byta batterier i kameran när jag ändå låg där.

Sen såg jag odjuret som stack upp ur backen! En kvarleva från forntiden.

En ticka på en gammal vriden tall vittnar också om att det är mycket gammal skog här.

Någon har lagt i en gammal eka på andra stranden. Jag skall dra ner min canadensare hit genom skogen, om bara muskelvärken håller sig i schack. Annars gör jag det ändå.

Ja, det tog ett tag innan jag kom till skott med det här p.g.a. något fel på inloggningen. Men nu finns dom här, bilderna. Under tiden jag väntat har jag eldat upp en rishög och burit undan en annan, så tomten ser lite snyggare ut. Hade mycket i skallen som jag ville skriva ned när jag kom hem, men jag får återkomma till det.

Lösenord

Melodi:  Barnatro

Har du glömt ditt lösenord?

vid ditt fina databord,

kan du inte se din sida som blev gjord.

Det blir inga skrivna ord

om klimatet på vår jord

om du inte kommer på ditt lösenord.

Lösenord, lösenord,
till bloggen skall du ha ett lösenord.
Lösenord, lösenord,
med E-post får du nya lösenord.

 

Vårsång

Det sjunger om allting när det är vår
det sjunger i luften när isen går
det sjunger när kapen på vedbacken står
det sjunger av småfåglar i alla snår
det sjunger vid brasan en majsångarkår
de sjunger om vintern, som har varit svår
de sjunger om kölden, som satt sina spår.
När sen inga vårsånger mer återstår,
då är det sommar, så vitt vi förstår.

Ord

I morgonens halvdvala drömde jag att vi var på promenad, sambon och jag, i en park där marken var täckt av bruna löv. Men alla löven hade några svarta fläckar. När jag tog upp några löv i handen såg jag, att det svarta var olika ord som stod på löven. Så kom en vindby och blåste iväg dom bort genom parken och jag sa: "Jag skulle ha haft en korg att samla in alla förflugna ord!"

Det kom mig att tänka på en vers av Alf Henriksson:

Ett ord som en människa fäster sig vid
kan verka i oberäknelig tid.
Det kan framkalla glädje till livets slut,
det kan uppväcka obehag livet ut.
Ja, det påverkar livet på jorden.
Så slarva inte med orden.