Stegen ställdes till Fansjön. Återkommer dit med jämna mellanrum. Sceneriet har ju alltid ändrat sig, speciellt vår och höst.
Nu låg sjön blank och allt speglade sig i vattenytan.
Naturen runt den här ändan av sjön är vresig, inte lätt att gå i med värkande muskler. Jag går och funderar på vem jag skulle ringa om jag föll och bröt mig, och vips ligger jag där efter ett snedsteg på en av alla rötter som sticker upp. Jag bröt mig inte, men det ömmade i vristerna. Passade på att byta batterier i kameran när jag ändå låg där.
Sen såg jag odjuret som stack upp ur backen! En kvarleva från forntiden.
En ticka på en gammal vriden tall vittnar också om att det är mycket gammal skog här.
Någon har lagt i en gammal eka på andra stranden. Jag skall dra ner min canadensare hit genom skogen, om bara muskelvärken håller sig i schack. Annars gör jag det ändå.
Ja, det tog ett tag innan jag kom till skott med det här p.g.a. något fel på inloggningen. Men nu finns dom här, bilderna. Under tiden jag väntat har jag eldat upp en rishög och burit undan en annan, så tomten ser lite snyggare ut. Hade mycket i skallen som jag ville skriva ned när jag kom hem, men jag får återkomma till det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar