Ett gammalt urklipp eller ett urgammalt klipp
Jag fann häromdagen det här gamla klippet, som jag sparat
sedan länge, ur Aftonbladets Naturspalt. Jan Danielsson, den trevlige
naturkännaren från Värmland, som vi också fick stifta bekantskap med i ”Mitt i
naturen” på SVT, men som blev funnen död, 65 år gammal, på sitt hotellrum 2011,
då han var på ett planeringsmöte med TV-teamet. Hans röst saknas i dag i debatten!
Hans Palmstjärna, en av hans viktiga föregångare, som var en av de första som beskrev klimatproblematiken i boken ”Plundring, svält, förgiftning”, dog 1975 blott 48 år gammal genom en drunkningsolycka. Är det en sammansvärjning?
Jan Danielsson sätter i det här inlägget fingret på, det som blir alltmer tydligt för varje år, att bilismen och bilindustrin har en ledande roll i den klimatkris vi nu har gått in i, och att detta är ett så känsligt kapitel, att man knappt får nämna det. Istället ägnar man tid åt att mäta kornas fisavgaser.
Och nu försöker man få folk att tro, att det är en elektrifiering av hela bilparken och allt annat, som skall bli botemedlet mot utsläppen, vilket är en totalt orealistisk tanke ur flera aspekter, resursmässiga, tekniska, miljömässiga och mänskliga. Utvecklingen och avvecklingen av batteritillverkningen i Skellefteå är bara ett tydligt tecken på det, för den som har tillräckligt med fantasi och vågar tänka tanken till slut.
Hela elektrifierings-processen är en bluff, som vidmakthålls av okunnig politiker, som vägrar lyssna på vetenskapsmännen. Greta Tunberg har rätt. Redan på 1960 talet skrev forskaren Ralph Nader i USA om den livsfarliga bilen, som med tiden kommer att lägga under sig enorma arealer av odlingsbar jord, som asfalteras för bilarnas framkomlighet, istället för att användas till att försörja jordens växande befolkning. Han försökte tre gånger bli en oberoende presidentkandidat för USA men röstades bort. Och nu kommer Donald Trump tillbaka, som vägrar inse, att temperaturhöjningen och de därpå följande naturkatastroferna är skapade av människan.
1972 trodde vi, att den internationella Miljökonferensen i Stockholm skulle bli den stora väckar-klockan, som skulle få världens politiker att börja tänka i nya banor för att begränsa den tilltagande miljöförstöringen. Mitt eget examensarbete på Konstfack, en bildserie för skolorna med rubriken ”Jorden, vårt allt”, handlade därför om detta 1973. Det var ett samarbete med föreningen ”Jordens vänner”, som stod för texten. Vi ser i dag hur lite de styrande lyckades med, av det man kommit överens om på konferensen, och hur våra egna farhågor istället besannas. Undra på om man som gammal morfar blir tungsint, med tanke framtiden. Man sätter sig upp i sängen mitt i natten och skriker: ”Vakna, för helvete!” Sedan blir det svårt att somna om.
Jan Danielssons inlägg slutar så här: ”På ännu längre sikt är det enda raka, att samhället stimulerar övergång till andra bilbränslen än olja och bensin. Redan finns det bilar som går bra på rapsolja och vätgas.” Detta skrevs alltså före 2011. Vart tog de idéerna vägen?
Hans Palmstjärna, en av hans viktiga föregångare, som var en av de första som beskrev klimatproblematiken i boken ”Plundring, svält, förgiftning”, dog 1975 blott 48 år gammal genom en drunkningsolycka. Är det en sammansvärjning?
Jan Danielsson sätter i det här inlägget fingret på, det som blir alltmer tydligt för varje år, att bilismen och bilindustrin har en ledande roll i den klimatkris vi nu har gått in i, och att detta är ett så känsligt kapitel, att man knappt får nämna det. Istället ägnar man tid åt att mäta kornas fisavgaser.
Och nu försöker man få folk att tro, att det är en elektrifiering av hela bilparken och allt annat, som skall bli botemedlet mot utsläppen, vilket är en totalt orealistisk tanke ur flera aspekter, resursmässiga, tekniska, miljömässiga och mänskliga. Utvecklingen och avvecklingen av batteritillverkningen i Skellefteå är bara ett tydligt tecken på det, för den som har tillräckligt med fantasi och vågar tänka tanken till slut.
Hela elektrifierings-processen är en bluff, som vidmakthålls av okunnig politiker, som vägrar lyssna på vetenskapsmännen. Greta Tunberg har rätt. Redan på 1960 talet skrev forskaren Ralph Nader i USA om den livsfarliga bilen, som med tiden kommer att lägga under sig enorma arealer av odlingsbar jord, som asfalteras för bilarnas framkomlighet, istället för att användas till att försörja jordens växande befolkning. Han försökte tre gånger bli en oberoende presidentkandidat för USA men röstades bort. Och nu kommer Donald Trump tillbaka, som vägrar inse, att temperaturhöjningen och de därpå följande naturkatastroferna är skapade av människan.
1972 trodde vi, att den internationella Miljökonferensen i Stockholm skulle bli den stora väckar-klockan, som skulle få världens politiker att börja tänka i nya banor för att begränsa den tilltagande miljöförstöringen. Mitt eget examensarbete på Konstfack, en bildserie för skolorna med rubriken ”Jorden, vårt allt”, handlade därför om detta 1973. Det var ett samarbete med föreningen ”Jordens vänner”, som stod för texten. Vi ser i dag hur lite de styrande lyckades med, av det man kommit överens om på konferensen, och hur våra egna farhågor istället besannas. Undra på om man som gammal morfar blir tungsint, med tanke framtiden. Man sätter sig upp i sängen mitt i natten och skriker: ”Vakna, för helvete!” Sedan blir det svårt att somna om.
Jan Danielssons inlägg slutar så här: ”På ännu längre sikt är det enda raka, att samhället stimulerar övergång till andra bilbränslen än olja och bensin. Redan finns det bilar som går bra på rapsolja och vätgas.” Detta skrevs alltså före 2011. Vart tog de idéerna vägen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar