Vid Astrid Lingrens frånfälle skrev jag denna vers. I dag firar vi hunfdraårsminnet av hennes födelse.
Så stannade Sverige upp för ett tag.
Vad är det för stort som har hänt?
En gammal dam har fått sluta sin dag,
en dam som vi alla har känt.
Hur kom det sig då att just hon kom att bli
så älskad av hela vårt folk?
Hon blev som en mor för vår fantasi,
en glädjens och kärlekens tolk .
Med sagans figurer hon fyllde vår värld,
och lockade stora som små.
Vi rycktes med på en hisnande färd,
och lyftes när dagen var grå,
Till Pippis bravader och Emils hyss
eller Tjorvens och Båtsmans ö.
Som för länge sedan, det hände nyss,
med minnen hon kunde förströ.
Nu reser hon själv till den blommande dal
där allt är så ljust och så gott,
där hon för alltid får vara ung och vital.
Tack Astrid för allt som vi fått!
Det var en fin vers! Ja Idag tänker vi på Astrid.
SvaraRadera