Vårkvällsbilder

Kvällssolen lyser på asparna och den skira grönskan ger träden konturer.





Taltrasten sjunger för full hals i grantoppen



Jag går i granskogens dunkel ut mot dom ljusa fälten

Jag tar det piano

I väntan på sambon övar jag på Barbro Hörbergs "Med ögon känsliga för grönt" på pianot, en utmaning så god som någon.

Vårfärger vid Gisen

En bild med vårlig färgskala vid sjön Gisen, från gårdagens promenad.

Sömnlös

I vargtimmen väcks jag med cirkus i skallen

och löser all världens problem.

Jag tror att man gett mig de svåraste fallen

i världsalltets levnadssystem.

Hur blir det med jobben, som man blivit lovad,

när man just fyllt sextio bast?

Det hjälper ju föga att man är begåvad,

om åren ens läggs en till last.

 

I nattmörkret möter jag en supertanker

och fastnar i dess oljespill,

och huset jag bor i har stora skavanker,

som jag borde ha rättat till.

De värsta bekymren, som man kan upphåsa,

de föll givetvis på min lott.

Nu går jag på muggen och tömmer min blåsa

och sedan så somnar jag gott.

Digitalt dilemma

Man befarar att dagens datateknik kommer att 
               göra oss kulturellt arvlösa.

 När barnbarnen forskar i våra arkiv
 blir utbudet ganska så smalt.
 Ty allting är väck om vårt forntida liv,
 vi sparade allt digitalt.

 De ettor och nollor vi samlat på disken,
 av dem finns ej längre ett spår.
 Vår datakonsult nämnde aldrig den risken,
 dess livstid var blott tjugo år.

 Om vikingadater kan frågor besvaras,
 om färder och segrar som vunnits.
 Men frågar man sedan om oss kan befaras
 blir svaret, att vi aldrig funnits.

Vårpromenad

Vi tog en halvmils promenad på förmiddagen sambon och jag ned till Fansjön. Numera går vi ut med varandra istället för med hunden. Det är som en ny vår har infunnit sig. Det är ett säreget landskap häromkring med oerhört mycket sten, som inlandsisen lämnat efter sig.

.

Fåren var utsläppta och lammen bräkte sött.

Videkissarna håller på att slå ut nere vid vattnet

Islossning

Isen släpper på Fansjön