Pälle Näver, eller Josef Högstedt som var hans födelsenamn, var mitt landskaps poet. Ingen har som han skildrat smålänningarnas liv och leverne i rimmad vers, inte sällan på dialekt. I 44 år skrev han en dikt i veckan, som publicerades i flera landsortstidningar och hans berättelser lever vidare i Steneberga, där det varje sommar anordnas Pälle Näverdagar med skådespel, sång och uppläsningar.
Första gången jag hörde talas om Pälle Näver var 1957. Vi var på återbesök i min födelseort Ökna för att far skulle spela på ett bröllop. Brudgummen visade sig vara fotograf i Vetlanda. Han hette Bernt Nordlund och hade gjort ett bildreportage om Pälle Näver. Han visade svartvita förstoringar på en äldre herre med långt vitt hår. Både utseendet och det ovanliga namnet etsade sig in i min 14-åriga hjärna. Själv tog jag en bild på brudparet och fotografen som plåtat Pälle Näver och blev uppmuntrad att fortsätta med fotograferandet, och det gjorde jag.
Sen återvände vi till Roslagen och Pälle Näver vilade i hjärnbarken till för några år sedan, då jag hade en spelning i Sigtuna och råkade berätta en historia på småländsk dialekt. Då var det en herre i publiken som efteråt kom fram och tyckte, att Pälle Nävers dikter och visor vore något för mig att ta upp. Då skaffade jag ett par av hans böcker och har läst dem för mig själv.
Problemet om jag skall använda dem offentligt är inte dialekten, utan det att jag inte vet om jag kan hålla rösten stadig, därför att de ofta väcker så mycket nostalgi hos mig. Jag blir så berörd att det kanske brister. Vi får se hur det blir med det. Det är helt klart ett bra uppslag att jobba vidare med.
Nu kom i alla fall på sena eftermiddagen i dag en TV-dokumentär om Pälle Näver som jag gärna vill rekommendera. Den är gjord utav Mats Harrysson och går att återse på SVT-Play:
http://www.svtplay.se/video/2210547/dokumentarfilm/palle-naver-en-poet-med-glimten-i-ogat
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar