Jag brukar bara ibland se den senare delen av detta program, den där något av paren får lämna programmet, och varje gång slår det mig, att det måste vara något fel på hela det här koceptet. Programtiteln uppmanar: "Låt oss dansa!" men i varje program får några beskedet att dom skall sluta. Det här utröstningsflörfarandet kunde man i någon mån förstå i ett program som Robinsson, där det gällde att överleva under svåra omständigheter, om än i kontrollerdae form, och de som inte klarade strapatserna behövde sållas bort.
Men i Let´s Dance är ju idén, att man kan lära sig något nytt och utvecklas på ett helt osannolikt sätt genom träning under sakkunnig ledning, i en diciplin man inte tidigare har praktiserat. Att då rösta bort dem som just påbörjat sin inlärning och fått upp ögonen för något nytt, kanske revolusionerande i deras liv, det är ju helt galet nedbrytande och emot allt pedagogiskt tänkande.
Ok, att man har ett röstningsförfarande och att framstegen bedöms från gång till gång, det är en sak, men det vore ju mycket mer fruktbart och intressant, om alla paren fortsatte att utvecklas tillsammans och i slutändan göra en bedömning, vilket par som genomgående utvecklats mest. Då kan man utse en slutgiltig vinnare. Men det skulle också ge flera par chansen att ta hem en delseger genom att lyckas extra bra med någon dans. Och det skulle ge hela programmet mycket mer positiv energi än dessa ständiga trauman med utröstning och tröstning av ledsna deltagare, som får lämna sällskapet. Till nästa säsong hoppas jag att man tänker om eller döper om programet till: "Let´s stop dance".
En kulturell mångsysslare som reflekterar över aktuella händelser i tillvaron, personligt, politiskt, film, TV och musik, samt publicerar egna bilder. Till verksamheten hör Musik, Konst och Foto. Copyright på bilder tillhör författaren, om icke annat angives.
lördag 30 januari 2010
Let´s Dance
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar