Midsommar anno 2002

Detta är alltså en dagsvers som jag skrivit i ett tidiagre skede i livet.

Midsommar firas med dans kring en stång,
lövad och smyckad med blommornas fång.
Förr var den seden en fruktbarhetsrit
att lätta den arma befolkningens slit.
Nu är vi mätta och nöden är borta,
men våra ungdomar kommer till korta.
Dom satsar så mycket på sin karriär,
att ingen på riktigt har tid att bli kär.
Tekniken och datan stjäl människors liv
den är ett förskräckande tidsfördriv.
En påle i jorden är enkel att tolka,
men kan inte ensam vår landsbygd befolka.
Nu vänder vi åter till verkliga värden,
med ungar och dans vid den glittrande fjärden.
Vi sitter på klippan med flickan bredvid,
och sjunger en visa vid midsommartid.