torsdag 7 juni 2007

Flugornas herre

En dagsvers från 2002 men ständigt lika aktuell





I ottan, vid femtiden, vaknar hon till,
och bjuder till danser, som jag inte vill.
Då är hon så väldigt yster och glader
och surrar omkring så jag tror jag får spader.
Min flint är en lockande, blänkande bana
för landning och kana, det är hennes vana.
Hon surrar och studsar så glatt och är borta,
jag fäktar med smällan, men kommer till korta.
I yrvaket tillstånd jag gör mig till löje.
Jag är mina husflugors försommarnöje.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar